Att implementera Flödesmodellen
Hösten 2002 inleddes ett nätverksarbete, samordnat av Sveriges Kommuner och Landsting, tillsammans med tolv olika projekt i tio landsting. Alla hade gemensamt att de på olika sätt skulle introducera flödesmodellen. Vissa, som Region Skåne och Landstinget Blekinge, hade redan kommit en bra bit på väg. Andra började från noll.

Sex av dessa projekt följdes av forskare från Linköpings universitet. Fokus var på följa de lokala processerna och försöka förstå vilka mekanismer som stöder det nödvändiga förändringsarbetet att införa flödesmodellen. Framför allt har man studerat vilka utmaningar de lokala projektgrupperna mötte.

Grupperna mötte tvivel på nyttan med att införa modellen, särskilt som man hade fullt upp med andra åtaganden. IT-systemen stödde inte så att man på ett enkelt sätt kunde fånga och ställa samman de uppgifter som flödesmodellen krävde.

Forskarna analyserade projekten utifrån åtta olika perspektiv. Alla perspektiven är relaterade till varande.

(Fig 1 - Analytisk ansats)

I Bilaga 1 summerar vi kort det empiriska underlaget, sorterat efter perspektiven i figuren.


Forskarna väljer i sin analys att referera till Joseph Juran, en guru när det handlar om att betona att den högsta ledningens engagemang är oändligt viktigt när man ska genomföra så stora förändringar som en implementering av flödestänkandet innebär. Juran pekar bl a på följande:
  1. Det är nödvändigt att mobilisera för förbättringsarbetet. Ledningen måste visa att det är allvar genom att ordna de institutionella förutsättningarna. T ex genom att utse en ledningsorganisation för arbetet.
  2. Man måste ordna en infrastruktur för att kollektivt ta hand om alla projekten. Varje projekt måste ha ett uppdrag och vad detta uppdrag innebär måste förmedlas till resten av organisationen.
  3. Man måste se till att varje projekt genomförs var för sig. Detta innebär att högsta ledningen måste etablera mål för projekten, följa deras utveckling, se till att de har tillräckliga resurser, ge erkännande och ge belöning. Juran säger "Lack of upper management understanding of such realities has contributed to the failure of some well-intentioned efforts to institute annual quality improvement".
Forskarna pekar på vikten av att:
  1. Det bör skapas en konstruktiv nationell dialog om betydelsen av mått och ingående termer i utvecklingen av flödestänkandet.
  2. En tydlig ledningsstruktur med högsta ledningens engagemang och involvering behövs för att reducera förvirring kring projektens roll och uppdrag.
  3. Centralt är också att sätta samman projektgrupper med olika kompetensområden för att kunna hantera de olika problem som uppstår.
  4. Man bör analysera olika användares behov av mätsystemet för att kunna säkra att informationen verkligen används och kommer till nytta i organisationen.