Varför Flödesmodellen? Skriv ut E-post
Stora variationer i medicinsk praxis. Bristande tillgänglighet. Statistik för hälso- och sjukvård har länge visat på ett antal fenomen som verkar vara mycket svåra att komma åt.

Kunskapen om detta är idag på god väg att bli allmän. Allt fler källor, många tillgängliga på Internet, berättar om det. Trots att den svenska hälso- och sjukvårdens centrala styrdokument, Hälso- och sjukvårdslagen, kräver vård på lika villkor och ett effektivt medicinskt handlande.

De system som används för uppföljning av hälso- och sjukvård är av ofta orienterade mot organisationen, inte dess processer. Data och statistik handlar ofta om resursförbrukning och resursutnyttjande - sällan om vad som görs, flödet och resultatet. Objektet för statistiken är den organisatoriska enheten snarare än patienten.

Dessa förhållanden har påtalats i många sammanhang under årens lopp. Socialstyrelsens arbeten om individbaserad statistik är ett exempel, det stora InfoVU-projektet som avslutades 2006, ett annat. Projektet Nationell Informationsstruktur , som leds av Socialstyrelsen, arbetar med att ta fram modeller som gör att vård- och omsorgsprocesser kan följas oberoende av organisatoriska gränser.
Varför har vården så svårt att fokusera på patienten?
En viktig förhindrande faktor är att IT-systemen inte används för att ställa samman data på individnivå. De är helt enkelt inte byggda för att överskådligt beskriva vad som händer med en patient med ett specifikt hälsoproblem över tid. Men nu pågår en kraftfull satsning på att få systemen att samverka så att det bl a blir möjligt att följa vad som händer en patient, genom den nationella IT-strategin för vård och omsorg, som kom i mars 2006 och som följs upp med årliga lägesrapporter, senast maj 2008 .